Alfamamman

Historien börjar här:

Vi tog Silja Symphony till Stockholm för att Vidar skulle få träffa sin farmor. För att få sova i en dubbelsäng, ha plats med den gigantiska barnvagnen och lyxa till det lite bodde vi i en Deluxe-hytt. Vidde fick en barnsäng och Magnus en massage på färjans spa.

Eftersom både Magnus och jag älskar skaldjur tog vi Vidar under armen, bäddade ner honom i soffan och beställde in ett skaldjursfat på Happy Lobster (vi gjorde samma manöver på vägen tillbaka och kom fram till att Silja Serenades skaldjursfat var mycket fräschare och digrare än Symphonys).

Eftersom vi trots allt är småbarnsföräldrar struntade vi naturligtvis i alla aktiviteter som hade med kryssningsdekadens att göra, bongade plikttroget Mumin och tog oss sedan tillbaka till hytten där vi somnade till Canal Plus.

Sedan blev det plötsligt frukost på restaurang Maxim.

Varefter vi tog oss i land och tunnelbanan raka vägen till Götgatsbacken där vi tog en kaffe på Wayne’s medan vi väntade att klockan skulle bli elva och affärerna öppna. Så fort vi kom ut på gatan ställde Vidar till med en scen och Magnus var tvungen att återvända in till cafét för att värma upp lite mjölk, medan jag shoppade loss.

Sedan åkte vi ut till Stureby där Viddelito fick leka med sin farmor Diana.

På kvällen åt Magnus, Diana och Vidar middag tillsammans medan jag begav mej mot Vasastan för att idka det omtalade dekadenta levernet, men det är ingenting vi behöver tala om på den här bloggen.

Följande morgon firade vi svensk morsdag genom att äta brunch på Elverket.

Efter en promenad runt Gärdet tog vi oss tillbaka till Silja och skaldjursfatet.

Och innan vi visste ordet av såg vi Helsingfors torna upp sig mot horisonten.