Det är så mycket jag inte vet om barn och föräldraskap

Okategoriserad

Fråga

9 sep , 2010, 14.45 peppe

 

Jag är väldigt nyfiken på vad andra föräldralediga människor gör på dagarna. Jag trodde att jag skulle se på tv och läsa böcker i olika parker medan Vidar sov, men så är det inte alls. Jag tycker att mina dagar fylls av att träffa vänner på stan, leka och mata Vidar, gå på möten, hålla föreläsningar, skriva och leka lite mer.

Kan inte ni berätta hur en vanlig dag som föräldraledig ser ut?

Läs också

10 kommentarer

  1. Anna skriver:

    Sitter hemma framför datorn och studerar när lillen tillåter och sen försöker jag klämma in promenader, fika eller en tur till familjecafét för att hänga med andra spädisar. Vissa dagar är storebror hemma från dagis och då blir det åtminstone en promenad till parken.
    Tv ser jag bara på kvällen om jag har tid, hinner med tv-nytt ungefär… Böcker brukar jag läsa medan jag ammar och pausar från studierna. Inte så spännande kanske.

  2. tanja skriver:

    Min vanliga dag under denna (eller förra, den tog just slut) föräldraledighet spenderade jag på skolan. Dottern var två veckor gammal när jag gick tillbaka till skolan och dottern var ju narurligtvis med. Det var ammande och skolarbete som gällde på dagarna och det var härligt så. Hon sov ju hela tiden så det funkade hur bra som helst att ha henne bilstolen under bordet eller i soffan intollad i en filt. När hon var nästan två månader började jag med mitt examensarbete och då tog pappan över föräldraleigheten. Eftersom jag ammade löste vi det med att jag tog hela min lilla familj med mig till skolan (dessutom skulle jag ha saknat henne aldeles för mycket om de lämnat hem). Vi kom hem för att sova annars jobbade vi hela tiden, det var intensivt men vi njöt alla av den tiden. Vi fick ju trots allt vara tillsammans hela familjen och den lyckan lever vi länge på.

  3. Nina skriver:

    Då jag var föräldraledig och Lilla A liten, var vi mest. Ammade (i oändlighet!) ofta framför TV:n, övrig spädisskötsel, insomningsprocedurer 3 ggr/dag. Babyrytmik 1 gång/veckan. Då hon sov passade jag på att göra saker såsom duscha, klä på mig, äta, handla, sitta ute på en bänk, promenera, läsa, gå i nån affär, fika, gå på nån utställning, lunchade i skolan ibland… Det var ganska ensamt då alla mina kompisar i stan är knutna till plugget och de var där samma tider som sambon jobbade. Nu då Lilla A är lite större och vi hade tre månaders sommarlov tillsammans har vi lekt i parker, sparkat fotboll på gräsmattor, badat, hälsat på kompisar, bakat, rest till finland, läst böcker och diverse hempyssel såsom matlagning och handla. Mycket roligare ålder nu, men första året behövde jag nog för att landa i mig, mammarollen och bebisen.

  4. puva skriver:

    Jag har glömt vad jag gjorde. Vid varje ny fas tycks jag glömma hur den tidigare var. Kanske lika så bra, det har varit ena jobbiga faser också.

    Mycket har jag varit och träffat kompisar, vandrat på stan och så. Men ju äldre flickan har blivit, desto svårare har det varit att göra nåt så där bara, ex tempore. Det har blivit viktigare för henne att vardagen är förutsägbar, att vi håller vissa tider och sånt. = svårare för mig, men what the heck. Jag kan förstå varför vi gör på ett visst sätt, hon kan det inte, så hon leder spelet.

    En typisk dag när vår dotter vad ca 6 månader gammal kunde se ut så här:

    -vi vaknar ca kl 8, jag ammar det första jag gör
    -jag äter frukost, hon krälar på golvet
    -ammar henne igen
    -klär på henne tusen plagg för det är -68°C ute
    -klär på mig själv tusen plagg av samma orsak
    -packar in henne i vagnen och hoppas att hon somnar
    -vilket hon gör, men vaknar så fort vi stiger på spårvagnen
    -jag stiger ut för hon skriker
    -hon somnar, jag stiger på nästa
    -åker till familjecentret i Sörnäs
    -barnet krälar på golvet och gnager på leksaker, jag äter smörgås, dricker kaffe och snackar med andra mammor
    -amning + påklädning, ut
    -jag går och går och går så att hon ska sova så länge som möjligt
    -ser nåt kiva i ett skyltfönster, tänker ”ja men jag går in bara helt snabbt”
    -hon vaknar, skriker, vi går ut
    -jag går nånstans och ammar
    -vi far hem
    sen sov hon väl en tredje gång ännu på eftermiddagen, kvällen var vi hemma och vid 20-snåret började den olidliga nattningsproceduren.

  5. peppe skriver:

    Anna: jag tycker att det är spännande och intressant att höra. Tack för redogörelsen!

  6. peppe skriver:

    Tanja: jäklar vilken superkvinna du är! Hur orkar du?

  7. peppe skriver:

    Nina: jag tog (=tar) på men tusen andra uppgifter för att långsamt vänja mig vid mammarollen. Hade en grym identiteskris då jag blev mammaledig. Skönt att höra att du kom ikapp efter en tid.

  8. peppe skriver:

    Puva: ja visst är det underligt att man glömmer så fort? Intressant redogörelse, tack för den! och jag bävar inför årstiden då det är -68 och man måste använda samtliga sina klädesplagg för att överleva.

  9. puva skriver:

    jag får det att låta som om jag levt i en mardröm :) så var det ändå inte. hela tiden. höhö. det fortsätter att bli roligare hela tiden!

  10. peppe skriver:

    äsch, jag vet ju att du skriver med den där glimten man alltid talar om i ögonvrån.

Kommenteringen är stängd.