Det är så mycket jag inte vet om barn och föräldraskap
I lördags var vi bjudna på brunch hos ett par goda vänner och i en kort stund av självdistans märkte vi att vi förvandlats till den där vidriga sorters föräldrar som liksom inte ”ser” när deras barn går bärsarkargång genom lägenheten. Vidar stal äpplen, pillade på Tivoliradion, försvann in i sovrummet där han undersökte lådorna under sängen, slängde omkring kastruller i köket och så vidare. Vi drack vårt kaffe och njöt av att han iallafall inte gjorde sig själv eller någon annan fysiskt illa.
Jag är på inga sätt stolt.
6 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
Jag har inte ännu på 3 år blivit van med att vi nu är dendär ”hemska” barnfamiljen som lämnar restaurangbordet och dess omgivning i grymt skick! Jag är skitnolo alltid att fara från restauranger då vi haft pojkarna med oss. Försöker plocka upp matrester från golvet och lite städa ihop på bordet, men huhhhuh!!
Han är alltså en helt normal,nyfiken pigg unge.Inga svåra förbrytelser var det ju,man kan kanske inte BE om äpplen när man är 1 år.
nå nä, riktigt så avancerat språk har han inte.
Magnus gör samma sak som du. Han går dessutom alltid in i köket och ber om en sopborste och sopar sedan halva restaurangen.
Jag kan känna igen mig…
Det gläder mig att höra.