Alfamamman

Ibland när jag med andan i halsen halkar fram längs med gatorna i Helsingfors för att hinna i tid till dagis slår det mig att jag precis nu befinner mig i det som man på finska kallar ruuhkavuodet (finns det något bra svenskt ord för det?). Det känns som om jag ständigt skyndar för att hinna till jobbet, möte, dagishämtning eller bara i tid isäng. Och de stunder jag inte skyndar någonstans tar jag till vara genom att gå ut och springa för att orka ha bråttom resten av tiden.

Kan inte annat än längta lite till pensionen (hoppas att vi inte bor i Sverige då och den infaller vid 75).