Det är så mycket jag inte vet om barn och föräldraskap
Hur gamla var ni/era barn när ni/de började prata?
14 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
Har ingen aning när jag själv började prata men min son som nu är 1 år och 8 månader, pratar mycket. Inte alltid korrekta ord, men han försöker alltid att härma allt man säger. Och det låter väldigt lustigt.
H började prata vid ett och ett halvt. Dock förstod vara vi vad han sa, vilket de på tre års granskningen upplyste oss om. Då först började vi rätta till hans språk. Efter det klarade han sig utan sin mamma- eller pappatolk.
A var tidig, började tala långa krångliga meningar strax efter ett. Han lärde sig prata genom att sjunga allt. När han var två sa han till en främmande människa: idag då jag var ute och gå såg jag en tukan i trädet, den fråga om jag ville ha te och det är riktigt sant!
S började tala massor strax efter ett och ett halvt.
Enligt min mamma talade jag innan jag började gå. Men jag började gå vid nio månader så kanske det inte är helt sant? Men antagligen började jag tala ganska tidigt.
Den lille var drygt två då han började spotta ur sig ord och halva meningar som också andra kan förstå. Det var som att dra en propp ur något hål, efter det har det inte gått att få tyst på honom. Varken på svenska eller finska.
En sak som bidrog till att den lille började prata mer, var att han började på dagis – där måste han få ur sig det han vill eller har på hjärtat i ordväg.
Stora V började tala först vid närmare tre då han for på dagis och då är vi ju en enspråkig familj. Nu talar han så mycket att öronen skulle behöva vila emellan, svåra ord och långa meningar året senare. Lilla syster talade före sin 2-års dag förra hösten meningar med 5-6 ord.
Båda barnen har haft samma utveckling: Vid tio månader började enstaka ord komma (nu skäms jag lite för att jag inte mins exakt utan höftar). Vid 14 månader var det aktiva ordförrådet minst 40 ord. Vid 18 månader kombinerade de ord till tvåordssatser. Vid två års ålder kombinerade de fler än fyra ord i taget vid behov. Talet var nog ganska flytande redan vid två, men av dagispersonalens kommentarer att döma var det ovanligt att en tvååring talade så mycket som sonen gjorde i den åldern.
MEN man får också komma ihåg att det inte spelar så stor roll när barnen börjar prata. Barn har olika strategier. Vissa säger nästan ingenting och så nångång mellan 2 och 3 år kommer allt på en gång. Andra talar massor men blir bara förstådda av familjen (om ens det). Visst är det värdefullt för barnet att kunna uttrycka sig så att det kan kommunicera med andra, men i ett längre perspektiv så märks det sällan vem som talade flytande vid ett år och vem som började först vid tre.
första orden kom vid 6 mån, vid 1-2 år kom de massor efter 2 så blev de mera mänskligt språk.
jag har också varit tidig
De allra första orden kom vid 9 mån, två-ords-meningarna just före 2 år.
Båda sade sitt första ord 9-10 månaders ålder. Den äldre pratade långa meningar vid 1,5 år, medan den andra hade ca 10 ord då han fyllde 2 och började kombinera ord till meningar vid 2,5 år. I non-verbalt språk hade den äldre ett väldigt knappt sådant, medan den yngre minsann visade vad han ville. Nu är de 5,5 och 3,5 och har båda ett bra talspråk, men den yngre kan man nog fortfarande läsa utan att han säger något, medan den äldre är mer enbart verbal. Det blev lite råddigt, ursäkta för det.
C var ganska sen i den verbala utvecklingen, härmade och imiterade däremot en massa grejer suveränt. Hade också ett stort passivt ordförråd, men väldigt svårt att uttala ord. Först efter att han fyllt två började han uttala ord så att andra än vi föräldrar förstod honom. Nu pratar han som en papegoja (vid 3,5 års ålder). Enda han inte kan säga är ”R”. E (1 år 9 månader) pratar redan helt förståeliga meningar med flera ord och kan göra sig förstådd även bland ”främlingar” -om han inte vore så blyg ;)
Vår lilleman sa nästan ingenting före två år, men sedan (dvs den senaste månaden) exploderade språket, och nu pratar han massor. Storebror var lite stadigare i utvecklingen, så jag vet inte när man ska säga att han började…
Får se nu, är det sånt här man ska komma ihåg? När de sa sina första ord kommer jag inte ihåg men mitt stora barn pratade meningar som man förstod vid 1,5 år. Mitt andra sa typ ingenting förrän 2 år och det är först nu vid 2 år och 10 månader som har konverserar, pratar meningar som alla fattar. Olika det där.
Ettan (flicka) använde många ord före/runt ett, flera ords-satser vid 1,5, tydliga ordentliga meningar vid två och har ett stort ordförråd i användning sedan dess fram till idag när hon är 2 år 9 månader.
Tvåan (pojke) är 1 år 2 månader. Säger ”ingenting”, tycker jag. Brööö(d), tack, mamma, pappa , bi(l). Ber man honom säga något kan man höra vissa konsonanter i ordet.
-> som natt och dag mao.
Enligt min babybok som mamma flitigt fyllde i finns följande mening: ”Kiri pratar bra finska, svenska, spanska”. Då var jag kanske…1,5 år? När Mindi föddes, då jag var 1 år 8 mån hade jag sagt ”mamma gå sova, Kiri sköter Mindi”. Jag var alltså tidig, men har inget minne av hur mina syskon var.
jag jobbar en hel del på dagis, 3-6 avdelning och där pratar alla barnen tydliga ord i fullständiga meningar utom en treåring, hen talar ändå, både ord och meningar, tror jag, men det är så otydligt att man får gissa sig fram till vad hen säger genom att lyssna ordentligt på tonläget. men jag tror att hen har någon talsvårighet, för hen stammar också mycket mer än alla andra barnen. eller stammar kanske är fel, men hen utstöter samma början till mening fem sex gånger innan hen får fram vad hen ska säga. (som man ändå inte hör vad det är)