Det är så mycket jag inte vet om barn och föräldraskap
Den trogne bloggläsaren vet kanske att vi idkar en enbarnspolitik. När man reser med sitt ena barn och hen blir alldeles till sig av lycka över att få leka med lokala barn på restaurangerna vi besöker känns det för en kort, kort stund att vi borde omvärdera vårt beslut. Har man ett mycket sällskapssjukt barn känns det grymt att endast bjuda på vuxensällskap. Å andra sidan kan man väl inte bara försöka få ett syskon för att det första barnet ska ha sällskap.
4 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
Jo, det kan man nog. Eller nä, det är förstås ingen god idé om man verkligen inte vill ha fler barn och känner att man inte orkar, men för oss har syskonens sällskap av varandra och syskonkärleken absolut varit ett mycket tungt vägande skäl alla gånger. Jag har förstås inga erfarenheter av att vara ensambarn men tycker att jag har fått så oerhört mycket positivt genom att ha syskon. Och vill gärna ge samma möjlighet till mina egna barn. Det finns visserligen inga garantier för att ens barn kommer överns, men i vårt fall har det till all lycka gått väldigt bra. Jag tänker att de där tunga, första åren när man stirrar i kors av trötthet och inte gör mycket annat än servar sitt barn vägs upp tusenfalt av att få ge barnen en relation som varar hela livet.
Det jag skev igår gick tydligen inte fram. I huvudsak att Vidar nog kan ha kära lekkamrater (och få vänner för livet) utan att ha syskon. Se bara till att han utöver dagis regelbundet träffar andra barn i samma ålder och bekantar sig med dem. Ett syskon, påtänkt nu, skulle inte bli någon att leka med på länge. Men så klart finns det andra positiva aspekter med flera barn i familjen om föräldrarna engagerar sig. Så individuellt.
Vänner och syskon, två vitt skilda saker
Vännerna i livet kommer och går och brukar växla med de olika skedena i livet.
Syskon dem har man i vått och torrt och vad bäst är finns de fortfarande där den dag man skall
börja ta hand om sina ålderstigna föräldrar.
Med vem annan än syskon kan man diskutera sina föräldrars fel och brister så att de förstår
med vem annan har man levt och delat allt i vått och torrt, grälat och försonats för att som vuxen
komma fram till hur olika man upplevt händelser långt bak i tiden.
För att inte inse att man som förälder kommer mycket lättare undan när man inte behöver krypa omkring på golvet, ägna dagarna långa med att bygga lego eller klä av och på Barbie dockor…
Åldersskillnaden den krymper dessutom desto äldre syskonen blir.
Maja: du har helt rätt. min lillasyster är min bästa vän och mitt ständiga stöd i livet.