I natt vaknade Vidar klockan halv två. Han grät hjärtskärande och var i uppenbart behov av en tutt (eller napp som min rikssvenska man föredrar att säga. Han får fel associationer av ordet tutt). Problemet var att Vidar gömt samtliga tuttar på de mest fantasifulla ställen i vår lägenhet. Vi behövde bara en, men eftersom vår sons gråt eskalerade i både decibel och olycka var Magnus och jag tvungna att agera snabbt. Som på nåt slags makaber påskäggsjakt sprang vi omkring i hemmet och svängde på soffdynor, kikade under bord och flyttade på mattor.
Det var hemskt. Jag var så desperat och så arg på den försvunna tutten. Till slut hittade Magnus den, jag är osäker på var, och lugnet återfanns hos familjen Öhman Silfvenius.
9 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
vi har en 3-4 nappar bredvid vår sons säng, för detta händer varje natt hos oss…. efter att ha skenat runt i vårt hus en par gånger kom vi på att detta är en bra idé =)
(man behöver dock komma ihåg att kolla att man har tutt-arsenalen på plats innan man lägger sig…)
Under sängen, i i täcket, i vagnen, i soffan, i leksakslådan, i våra fickor, ja vet vad du talar om. Fast man har många kan man ibland leta sig sjukt efter en enda! Tur att ni hittade den.
Ni är för roliga ibland! Fast jag antar ni inte såg det humoristiska i det hela i natt…
Så nu förstår ni skaffa en ”vuxentutt” som man lätt hittar i nödsituationer? :-)
Men ”tupp”?!?! Börjar jag vara gammal när jag aldrig hört den benämningen på tutt tidigare?
och med TUPP menar jag naturligtvis TUTT:
Therese: smart, mycket smart med reservnappar.
Sonja: ja lättnaden var obeskrivlig när vi äntligen hittade den.
Pirkkatipset skulle säkert vara att man lägger reservnappar i en avlagd nylonstrumpbyxa och knyter fast i spjälsängen …
Bakpappa: det är bara jag som inte kanskriva och äta frukost simultant. Tupp ska vara tutt.
Anna: jag tänkte på ditt Pirkkatips i natt och skrattade lite.