Tidigare i dag när jag joggade runt Skatudden mötte jag en mamma med en baby i en barnvagn. Jag såg på ungen, tyckte att hen var väldigt söt och slogs av tanken på att Vidar också var väldigt gullig i den åldern. Sedan märkte jag vad som höll på att hända. När ens avkomma passerat två och börjar bli en riktig person man kan kommunicera med slår naturen till och försöker lura en att göra fler ungar. Det har gått tillräckligt lång tid för att man ska ha glömt bort alla vaknätter, matande, krypfasen då barnet drar ner allt som finns på en höjd av ca 50 centimeter, tittutlekar i evighet och den ständiga ångesten över att baby ska dö i sömnen. Tur att man är på sig vakt och kan call naturens bluff.
6 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
om det blir mera barn lovar jag att jag flyttar hem och agerar nanny. gratis!
vi ska ta upp det här i nästa familjemöte och väga för -och nackdelar.
Haha… För mig slog det till vid 3 års ålder…. Och nu har vi två underbara grabbar :)
Det är precis som du säger, man får selektivt minne i något skede…
Och ni är okej trots två barn? ;)
Hmmm…intressant. Hur kan du veta att det är biologiskt? Själv trodde jag att den skulle komma den där ”fysiska” längtan som många beskriver, men nepp, den kom inte. Inte senare heller nu då dotter är tre. Bara en liten tanke, finns säkert det där biologiska också, men hur kan vi definiera vad som är biologiskt och vad psykologiskt? Själv ville jag ju ha många barn, men nepp, nu känner jag mig riktigt nöjd och tillfreds med ett. Strange. Vi förändras antar jag?
Läst dina bloggar en tid, låter som att det där beslutet om ett barn börjar luckras upp, am I right?
Tack för fina texter. O sluta nu inte skriva även om inspirationen inte spritter hela tiden :)
en trogen läsare
Vi är mera än ok med två barn. Jag upplever att jag var mera närvarande och lugnare med tvåan och kunde ta vara mera på tillvaron :)
Tanken på flera barn eller inte må vara biologiskt eller vad det än är, men jag har inte träffat på någon som ångrat att de skaffat flera, däremot såna som ångrat att de inte gjort det.