Det är så mycket jag inte vet om barn och föräldraskap
Vår son har fått babyfeber och går omkring och berömmer andra människors spädbarn. Ofta ser han uppfodrande på mig och säger BEBIS (han läspar lite på s:et)! Jag vet inte hur jag ska förklara för honom att vi för tillfället nöjer oss med en terrorist i hushållet.
4 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
Min 4-åring frågar: ”Mamma, när ska min lillasyster komma i din mage?” och berättar åt mina kompisar: ”1 maj ska jag få en lillebror!”.
No comments tänker jag är bäst.
Stora V:s lillasyster ville ta med dagiskompisens nyfödda bror från dagisets vårfest, ”Mamma, kan jag få bebisen”. Försökte förklara att nej vi kan inte ta andra människors bebisar men det gick inte hem.
Vilken härlig attityd! :) Här kastar 3-åringen mest arga blickar på bebisar, speciellt om mamma skulle få för sig att hålla nån annans bebis i famnen en stund. Mindre barn ska helst inte vara i samma sandlåda i parken, ”jag blir arg, jag tycker inte om den där bebisen i sandlådan”. Och jag förklarar gång på gång att h*n har precis lika stor rätt att vara där, sandlådan är för alla… Suck.
Våra större har också babyfeber, fast de tappar nerverna på den vi har (fast han är ju lite större och en riktig retsticka!). Då äldsta sonen var mindre planerade han babykap på bussen och talade hela tiden om babyn (då hade han bara en lillabror). Nu var han megasorgsen då jag meddelade att jag slutat amma brorsan. ”Neeej, snälla bara liiite till, han äär ju ännu så liiiten!! Eller så måste vi få EN TILL!! ”:D Oj grynen, i detta fall är det ju lite jobbigt då man inte själv heller är färdig att ge upp denna era, men tyvärr, huvudet måste väl säga stopp i nåt skede fast själen blöder. :/ Men jag vet inte om jag kan begrava tanken om ännu eeen i framtiden. Om man ser på åldern så sku man ju hinna. Kanske. En vacker dag då man har lite mer fyrk (kanske) och kanske en större lägenhet.