Det är så mycket jag inte vet om barn och föräldraskap
Okej, glöm det förra inlägget. Den största förändringen i mitt liv är att jag aldrig förr skulle ha känt oändlig tacksamhet för en sovmorgon till kvart över åtta.
10 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
God morgon! hehe… samma här =) en annan sak jag uppskattar är att äta frukost i lugn och ro… (vilket jag gör nu) =)
God morgon och grattis!
Samma här, allt efter kl.7 är guld, får man ännu äta frukost i lugn och ro samt läsa tidningen är lyckan gjord. Tyvärr kan man inte glädjas lika mycket när momi berättar att knodden sov ända till kl.9 när han var på besök hos henne, varför gör dom inte det hemma??
Antingen förskönar momi sanningen, eller så är du en så fantastiskt rolig mamma att varje soven stund är slöseri med tid?
Sova efter 07.00, äta i fred, gå på toaletten i fred (vänta bara tills du har en ettåring som gastar huvudet av sig om han inte får stå precis bredvid dig när du sitter på toan och som med förtjusta ”däh däh däh” kommenterar allt du gör. Och jag menar allt. Väntar bara på att han lär sig prata också så det blir ännu roligare: Mamma vad är det? Vad gör du nu? Varför då?)… Listan kan göras låååång med saker som jag aldrig tänkt på att man kunde behöva vara tacksam för innan knodden kom…
Yup, know the feeling! Idag var vi tacksamma över att väckarklockan var i misstag på tyst och ringde inte 6.50 som den brukar OCH att sonen sov till kl.7!!! (Han brukar vakna sådär 6.15) :)
Men sen igen tacksamma att vi har dendär levande väckarklockan… annors sku far och son blivit väldigt sena från dagis och jobb …
Jag har inte sovit längre än till kl. 9 på fyra år. Inte. En. Enda. Gång. Jag har sovit till 9 max tre gånger på fyra år. För fem år sedan hade jag varit helt förstörd över saker som dessa. Förändringen är att de få gånger jag varit utan barn en morgon så har jag hoppat upp för att hinna njuta av allt jag inte kan göra en vanlig morgon. Så då sitter jag där med brakfrukosten samtidigt som jag surfar, läser tidningen och pratar med katten. Det är riktigt stressigt då man ska hinna njuta :-)
Alandica: jag har blivit varnad för ettåringar. hur ska man lösa den problematiken ;)
Tove: hahaha! du har rätt, man har en ständig levande väckaklocka. ingen chans att försova sig.
S: hahaha! det där låter oroväckande bekant (och då har jag bara sju månader på nacken som mamma)