En av läsarna på min privata blogg Livet & Helsingfors tipsade mej om hur man kan undvika barnmatspuréburkarna och vid sexmånaders ålder låta barnet äta själv. Metoden kallas BLW (Baby-led Weaning).
BLW går ut på att man helt och hållet skippar puréstadiet, istället får barnet genast äta själv, lämpligen mat i långsmala bitar (typ franskisformat). Det viktiga är att man inte börjar förrän barnet är 6 månader gammal och att man fortsätter att amma/flaskmata så mycket barnet önskar. Idén är att barnet är redo för fast föda då hon/han har de fysiska förutsättningarna för det.Man skall alltså inte mata och enligt BLW det är helt förbjudet att sätta dylik fingermat i barnets mun. Så länge barnet själv får ta åt sig mat och föra den till munnen har hon/han kontroll över den. Dessutom sitter spyreflexen längre fram i munnen på ett litet barn än på ett barn som närmar sig året varför maten alltså spottas ut om den kommer för långt in i munnen. Det är mycket viktigt att barnet sitter ordentligt upprätt (absolut inte bakåtlutat) och att man hela tiden håller barnet inom uppsikt (sen kan man ju själv räkna ut att nötter & co inte är lämplig fingermat…). Till saken hör också att det är meningen att barnet inte ska äta ensamt, utan tillsammans med resten av familjen (vilket går jättebra eftersom barnet inte behöver matas – föräldrarna kan äta samtidigt och allt är frid och fröjd) för att få känna sig delaktig i gemenskapen.
Så länge barnet har ammats har hon/han ju själv fått välja hur mycket och hur länge hon/han ätit och då är det ju onödigt att blanda sig i det vid det skedet då barnet ska få fast föda är metodens filosofi. I boken sägs också att man lätt kan ge för mycket mat för fort åt ett barn ifall man skedmatar. Det i sin tur leder till att barnet vänjer sig vid att vara övermätt. Nu skrev jag här om amning, men jag vill poängtera att det på flera ställen i boken stod att det går utmärkt att köra med BLW också om man har flaskmatat!
Förutom att barnet själv får välja hur mycket och hur länge det äter är en stor grej med BLW också det att barnet får upptäcka olika (rena) smaker istället för att all mat är körd till en enda smet där man inte kan särskilja olika smaker. Dessutom lär sig barnet mycket om olika texturer (jämför t.ex. broccoli vs. gurka) och så får barnet öva upp sin finmotorik. Då barnet blir äldre kan hon/han öva sitt pincettgrepp exempelvis genom att plocka i sig malet kött eller avocadokuber. Barnet ska också själv få välja vad hon/han vill och vad hon/han inte vill äta, om barnet inte känner för någon viss grönsak en dag skall man inte försöka truga. Överhuvudtaget ska man låta barnet ha kontrollen och inte oroa sig för om hon/han får i sig tillräckligt, så länge barnet har fri tillgång till bröstmjölk/ersättning är allt ok.
Väldigt intressant tycker jag. Vad säger ni?
I nästa inlägg berättar lässaren som tipsade om BLW om sina egna erfarenheter.
8 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
MUAHAHAHAHAAA! (Förlåt, det är säkert en jättebra grej.)
Vad kul! Jag visste inte att det fanns en sån ”metod”.
Min dotter körde den själv. Totalvägrade allt förutom bröst tills hon mitt i allt åt pyttipanna vid med järngrepp om minibesticken.
Jag fattar inte idag att vi hade tålamod att erbjuda henne mat i sju månader innan dess, utan större framgångar. Men nu äter hon det mesta!
Det här är läsarens egna erfarenheter:
Ännu kort lite egna erfarenheter. Jag har en dotter som är lite på 8 månader gammal och har alltså sysslat med BLW i 2 månader. Jag snavade över metoden på något forum och läste sedan boken för att få veta mera. Det kändes genast jättevettigt och jag gillar att vi alla kan äta tillsammans, jag tycker att man så ofta hör föräldrar som suckar över att det är så jobbigt då de först måste mata sitt barn och först sedan får äta i lugn och ro (och vid det laget skulle barnet redan villa leka…). Nu sitter vi alla tre tillsammans vid bordet och har det trevligt. Jag sticker inte under stol med att det nog var lite nervigt i början, men fort märkte man hur bra hon klarar av att hantera maten, för stora bitar sorteras ut och hamnar i haklappens ficka ☺ Sen är det förstås lite klottigt i början, men det blir bättre hela tiden och då man är inställd på det och inte tar någon stress över det så tycker jag det är ok. Dessutom ska ju alla barn förr eller senare lära sig att äta själv och då får man räkna med att det blir klottigt oberoende av om barnet då är ett halvt eller ett år! Det bästa är att se vår dotter äta, det stämmer verkligen det som står i boken att ” Baby-led Weaning babies look forward to eating”, fördomsfritt plockar hon i sig allt möjligt och då det bjuds på något nytt som hon inte har ätit förr så väljer hon alltid det först.
Det är säkert helt vettigt, men vi hade en jättehungrig pojke och jag är nog glad att han fick purer ren vid 4 månader. Sen brukar jag nog också dagligen erbjuda något som han själv kan gnaga på men han får typ inget i sig. Han biter av en stor bit och sen storknar han nästan i det och spottar efter några hemska hostningar ut allting.
jag prövade med BLW nu med andra barnet o har blivit imponerad över hur bra det fungerar – nu känns det helt vanvettigt att man skulle truga i barnet olika pureer med blandningar, o därmed helt förbise babyns potential och intresse för att äta själv. Klara + med med BLW
– babyn får pröva på mat med olika smak, konsistens, textur, färg
– babyn lär sig äta enligt behov, inte enligt barnmatsburkstorlek
– babyn får öva sin finmotorik (såväl händer som mun)
– babyn äter med den övriga familjen.
så roligt att höra att det funkar hos er, vi ska definitivt testa det!
Mycket intressant!
Det tilltalar mig att man slipper tvinga i ungen och att barnet själv får plocka och smaka. Och att dramatiken/svältriskkänslan försvinner eftersom lillen ändå får bröstmjölk också.
Detta ska provas när minstingen är redo.
Tanken är väldigt tilltalande och jag ska överväga att prova om vi får fler barn. Det jag inte förstår nu är hur vi skulle ha kunnat genomföra det med de två barn vi har. Då ettan var mellan tre och fyra månader ammade hon varannan timme dygnet runt. Hon var tidig motoriskt och förbrände tydligen massor genom att rulla runt och försöka åla framåt m.m. I sammanhang där många barn i samma ålder var samlade var hon alltid den som ”gjorde” mest, rörde sig mest etc.
Hon började få smakportioner vid fyra månader och jag har svårt att föreställa mig hur vi skulle ha kunnat vänta till sex månader. Både jag själv och vår rådgivningstant klassar babymatens lämplighet enligt följande 1: bröstmjölk 2: hemlagad babymat 3: burkmat 4: ersättning, så det var aldrig tal om att ge henne ersättning i stället.
Tvåan var lika tidig motoriskt och hade dessutom inte tid att sova lika mycket som sin storasyster. Jag ville helamma längre än till fyra månader men fick ge mig då han började tappa vikt.
Detta bara som lite motvikt till det här med att börja med ”fast” föda först vid sex månader. Men får jag chansen ska jag försöka en gång till!