Det är så mycket jag inte vet om barn och föräldraskap
För inte så länge sedan följde jag med en debatt om där några svenska barnboksförfattare tyckte att förlagen censurerade barnböcker. Förlagen å sin sida menade att föräldrar inte vill att deras barn ska läsa om öl, tobak och ”andra farliga saker”. Författarna kontrade med att barnböckerna förlorar sin konstnärliga position och att böckernas pedagogiska och uppfostrande kvaliteter blivit allt viktigare idag.
Är det okej att skriva att någon dricker öl eller röker i en barnbok? Finns det barnböcker ni inte vill läsa högt ur för era barn?
17 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
Jag har en tecknad seriebok, How to make money like a pornstar av Neil Strauss, och den tror Matheo alltid att är en saftig barnbok. Visst har den fina bilder och så, men den försöker jag smuggla undan hela tiden. Man behöver kanske inte dregla över abnorma boobs och strings när man är två. Nåjaa, du frågade efter barnböcker, så jag slutar här.
Hahahahaa!
Nej, inte censurera. I så fall tycker jag att förlagen ska välja att inte publicera alls. Beroende på i vilken form det förekommer så tycker jag att författarna själva ska få avgöra vad som finns i deras böcker och sedan är det upp till barnens föräldrar att avgöra ifall man kan läsa boken eller inte. En ölburk på matbordet hemma hos spöket Laban tror jag inte är avgörande för mina knoddars inställning till alkohol…
Nä egentligen tycker jag inte att man skall behöva censurera barnböcker, men däremot åldersanpassa mera. Som jag skrev igår är det faktiskt lite störigt att läsa böcker som är för fyraåringar åt en tvååring (och därmed lära henne tjuvknep).
Om det är frågan om nånting man själv inte tycker är ok (som rökning, ölande, för hippieimproviserad livsstil, slafsighet och arbetslöshet, lösaktiga förhållanden vad det nu allt finns i dedär svenska moderna böckerna) och som inte förekommer just i barnets liv ännu så tycker jag ju inte att en saga är platsen att introducera koncepten för barnet. Men om barnet konfronteras med sånt i sin vardag genom att bo i stan och se kanske ett lite större urval människotyper än om man bor på landet, eller att saker sker i barnets närmaste krets som väcker funderingar, så kan en barnbok vara ett bra hjälpmedel att bearbeta sånt man ser. Men ibland är det nog bäst att konstatera att vissa saker behöver barnet inte bekymra sig om riktigt ännu. Det är inget självändamål att skriva in den sortens faktorer i sagor. Så lite censur, eller kanske närmast eftertänksamhet, är jag faktiskt för i dethär sammanhanget.
Jag har börjat tänka mycket på genus i barnböckerna och kan väl inte nämna någon bok jag skulle välja bort p.g.a. det, men då jag står och bläddrar och funderar på att köpa spelar det faktiskt en del roll hur flickor respektive pojkar framställs i böckerna. Ofta köper vi våra barnböcker lite i blindo via Barnens bokklubb, men hittills har vi inte stött på någon bok som skulle ha stört mig riktigt mycket.
Linn, klart att ungen skall lära sig korrekt beteende när den ser boobs eller strings :) Nånej, det kanske kan vara en bra idé att skippa den som nattsaga. Åldersanpassning is ze shit. JAg vet inte hur mycket man skall censurera, för det finns ju alltid en liten risk med censureringen efter hand utökas (om man nu vill vara konspirationsteoretiker).
Astrid Lindgren, Tove Jansson och de klassiska sagorna är ju bra. Som vuxen kan man också läsa dem mellan raderna, vilket gör sagan mycket mer intressant. Barnens bibel fick jag höra mycket som barn, och kan den nästan utantill. Men, jag vet inte hur bra den är som barnbok. Det finns ju en hel del avsnitt i den som inte riktigt stämmer överens med dagens samhälle. Jo den har vissa bra budskap, men där finns också sådant man med gott samvete kan lämna oläst.
Förtjust läste bibliotekarien ur en barnbok om den lille som slängde frukosten på sin mamma. Filtallrik var det nog. Nej, nej tycker jag. De små behöver inte introduceras i en värld där mor och far är måltavlor för smaskiga projektiler. Förtroendefull samvaro bygger på annat.
Har någon annan råkat ut för Jason och hans mor Gudrun? Gudrun var visst ensamstående och hade litet ont om sekiner för hon extraknäckte som nakenmodell om kvällarna! Och hennes son hängde med till hennes ”jobb”.. Lite mystiskt var det nog.
Självklart kan någon dricka öl i en barnbok. Man måste också kunna porträttera nakna personer. Det är så mycket naket och sexualiserat våra barn kommer i kontakt med ÄNDÅ, som egentligen inte ÄR för barn eller ens normalt. Ta t.ex. videonden senaste (?) med Lady Gaga halv näckandes och juckandes. Om vi inte vågar prata med våra barn om nakenhet och sexualitet på ett normalt sätt, är det enda sätt de kommer i kontakt med det via Lady Gagavideor etc – då får de bara EN version, den ”onormala” versionen. Vi vuxna & föräldrar måste också finnas där med ”vår version” av resp. ämne. Då är barnböckerna ett oftast utomordentligt alternativ, om vi inte vågar ta i ämnena på egen hand. Hjälpmedel att visa hur världen faktiskt kan se ut – !
Nu undrar jag: boken på bilden. Sven sticker. Har du läst den och vad säger du om den? Vilket läger befinner sej den i, så att säga? PK? Inte? Blev så nyfiken eftersom den var avporträtterad i detta sammanhang.
Bulle, bra fråga om Sven Sticker. Nej, jag tycker inte att den är speciellt politiskt inkorrekt. Sven säger visserligen: ”Herregud så trött i benen jag är”. men det är det enda man eventuellt skulle kunna anmärka på. Ja, och så rymmer han och det kan ju inspirera folk som läser boken att gröa samma sak. För övrigt skulle jag nog inte censurera barnböcker för Vidde, kanske smyga in en aktiv flicka och byta namn på huvudpersonerna ifall boken var väldigt könsstereotyp.
Interessant diskussion. Jeg har selv 3 børn i alderen fra 5 – 13 og det er netop de herligt ukorrekte børn i Astrid Lindgrens forfatterskab der giver de mindre børn denne forståelse. Tabuet om død tages også op.
Jeg har en arbejdskollega der har gennemført en kønsskifetoperation – når man skal omtale noget sådant til sine børn vil jeg sige at Lady Gaga er det rene vand.
Det er klart at der er elementer man udelader, men hvis de uforberedt oplever fx. transvestitter under en fest i København vil det være et større chok end hvis de ved at der er mennesker der har et alternativt forhold til deres seksualitet
Men inte är ju det där censur! Förlagen har väl rätt att idka sådan verksamhet som de anser ekonomiskt bäst lönsam. Eller vad de nu har för kriterier för sin verksamhet… Författaren kan ju sen ge ut på eget förlag eller annat förlag helt hur det behagar. Varifrån kommer allt det där ”får jag inte som jag vill, så är det fel och någon annan måste fixa det” tänkandet? Jag kan knappast tänka mig ett kristet förlag skulle klandras om det inte vill ge en bok om hedonism.
Jag tycker nog sagostunder för små barn generellt sätt skall vara en trygg lite bubbla för dem att leva i. Inte vill jag läsa barnböcker om pedofili, trafficking, tortyr och mycket annat ont här i världen för mina barn. Jag tycker det är helt normalt att man skall låta barnet vara barn.
Nu tror jag iofs inte att författare som skriver barnböcker skriver så värst mycket om pedofili, porr eller annat extremt.
Vill man skydda sina barn från så får man väl ta och kasta TV:n ut ur fönstret. Lady Gaga och dylikt MTV skit kan inte vara bra att exponeras för.
Vad som är mera oroande är hur man cencurerar böcker som Tin Tin i Afrika eller gamla Europeiska sagor för att de påstås vara rasistiska…
Oluf: håller helt med dig.
Bakpappa: jag förstår din poäng och du har helt rätt i att förlagen själva bestämmer vad de vill ge ut. Nu är jag inte någon expert, men har jag för mig att barnböckerna var lite mindre slipade förr. Som Oluf skrev så skriver ju Astrid Lindgren mycket om döden, och fastän det inte är ett så trevligt tema så hör det ju livet till. Allas liv. Jag tycker inte heller att bartnböcker ska handla om trafficing och tortyr, men för ”snällt” och slipat kanske inte heller är bra?
Johannes: så sant, så sant.