Det är så mycket jag inte vet om barn och föräldraskap
Häromdan berättade personalen på dagiset att det dykt upp en liten gråtande flicka, lite äldre än Vidde, i lekparken. Vidar hade gått fram till henne, satt sin hand på hennes axel och försökt få henne glad igen. Sedan hade han satt sig ner framför henne och inte stigit upp förrän hon slutat gråta och till och med bjöd på ett leende.
Att ha ett empatiskt barn gör mig så himla lycklig. Man blir ju lite nojig efter att ha läst Lionel Shrivers We need to talk about Kevin.
4 kommentarer
Senaste nytt från Hbl.fi
- Ett fel har uppstått, vilket troligen innebär att flödet är nere. Försök på nytt senare.
Härligt! All orsak att vara lycklig över den egenskapen! Och på tal om boken: att tänka på den ger mig fortfarande ångest, ändå läste jag den i somras. Hu!
Ja, men han är ju så söt! Jag förstår din känsla, att känna empati är en av de viktigaste saker i livet!
Sonja: visst är det, jag blev väldigt glad.
Mia: samma här! jag bar med mig en ångestkänsla länge, länge efter att ha läst boken. Vågar verkligen inte se filmen.